bladet från munnen
jag märker att jag drar mig för att berätta min historia här. jag vill liksom inte att det ska bli något tvunget över det, utan tvärtom; kravlöst och otvunget. men ändå. men ändå är mitt ständiga argument, eller förklaring.
jag vill hellre hålla på med musiken, jag vill hellre skicka mina gubbrockiga låtar till jakob, jag vill hellre gå ner mig i den fantastiska led zepelin-skivan ”hoses of the holy” som har en låt på sig som jag omöjligen kan hålla takten till hur mycket jag än försöker. jag vill hellre fila fötterna och fundera på hur jag bäst kan bättra på min solbränna. men ändå.
det är ju smickrande att se att många återkommer hit, ibland flera gånger under samma dag. vad tänker dom? tänker jag då, och känner mig skyldig att leverera något. det är ju inte som att det inte har hänt något alls under den dryga vecka eller två som jag varit borta härifrån. men ändå vill det sig inte riktigt. och ändå bestämmer jag mig för att ta bladet från munnen.
jag vill hellre hålla på med musiken, jag vill hellre skicka mina gubbrockiga låtar till jakob, jag vill hellre gå ner mig i den fantastiska led zepelin-skivan ”hoses of the holy” som har en låt på sig som jag omöjligen kan hålla takten till hur mycket jag än försöker. jag vill hellre fila fötterna och fundera på hur jag bäst kan bättra på min solbränna. men ändå.
det är ju smickrande att se att många återkommer hit, ibland flera gånger under samma dag. vad tänker dom? tänker jag då, och känner mig skyldig att leverera något. det är ju inte som att det inte har hänt något alls under den dryga vecka eller två som jag varit borta härifrån. men ändå vill det sig inte riktigt. och ändå bestämmer jag mig för att ta bladet från munnen.
posted by Penny at 00:22
5 Comments:
vad fan, jag kan ju hålla takten hur lätt som helst till "the ocean". Varför kunde jag inte det för tio år sen? Va? vad är det frågan om?
kanske är detta sent omsider, men det måste ändå påpekas att "hoses of the holy" är en ganska lustig felskrivning, som väl skulle översättas med nånting i stil med "de heliges dolmar". ett skivnamn lämpligt för en platta med förgrundsbandet till hela den 70-talsrörelse som kommit att kallas "cock rock", kan man tycka!
(freudianskt igen, alltså.)
men... men.. Jakob har ju rätt! och för tydlighetens skull var det inte the ocean jag avsåg, det var "The bridge". och den kan jag inte hålla takten till. fortfarande.
man kan tycka att folk borde vara lite mer freudiska på tex myspace, där jag såg att Jarvis Cocker (elegant sångare som ni säkert känner till från Pulp) har ett eget space. Han kallar det jarvspace. Jag blir upprörd! När man nu en gång har chansen att skoja till det, borde man (jarvis) ta den och helt sonika kalla spacet för cockspace. eller hur, visst skulle det vara roligare? VISST?
no! the CRUNGE menar jag. alltså: rätt låt att inte hålla takten till är "the Crunge" av Led Zeppelin, på plattan som heter Houses of the holy och som för övrigt är deras bästa.
Skicka en kommentar
<< Home