sur i maj

vet inte riktigt vart jag ska göra av den men den vill iallafall vara kvar här tills jag hittat lämpligare hem:

Thursday, May 19, 2005

Faderskapets vedermödor
Läste i Metro häromdagen en så otroligt gullig historia om en stackars pappa som helt nyligen konstaterat att han och andra fäder var så mycket sämre än mammorna på att hantera barnvagn. Han beskrev på ett lite spetsfundigt sätt hur mammor med vagn parerarhinder som om de inte gjort något annat, medan papporna mest velade fram och tillbaka utan att riktigt veta hur de skulle göra (gira?). Att papporna mest var intresserade av barnvagnens tekniska finesser och huruvuda den på ett snitsigt sätt går att fälla ihop. Så den får plats i (sport?)bilen. Den barnvagnsinkompetenta pappan i Metro föreslog att man på föräldrautbildningarna skulle införa kurser i konsten att framföra barnvagn. Det vore väl roligt! Så att de på små skolpojkars vis kan kan sitta där och fnittra åt sin egen tafatthet - på ett nästintill befriande sätt!

Det känns betryggande att någon tar det här med pappors delaktighet i sina barns liv på allvar. Och alla mammor torde dra en lättnadens suck - äntligen, ÄNTLIGEN kan vi lämna över en del av ansvaret för barnen på fäderna! Vad blir nästa steg? En kurs i att knyta skorna på ungarna, så inte telningarna snubblar när de väl lärt sig gå? Vad är problemet egentligen?

Männens tafatthet görs det gulliga anekdoter om, men ärligt talat, det är väl för fan bara att köra? Problemet är väl i själva verket ett helt annat, nämligen att det inte finns så många fäder som överhuvudtaget kör barnvagnen tillräckligt ofta för att få in vanan?

Mammorna har helt andra problem; taskig föräldraförsäkring, 42 timmars hushållsarbete i veckan och ständigt avbruten sömn. Är det någon som fnittrar pojkaktigt? Har vi några putslustiga anekdoter på lager? Kan vi kanske ha en kurs i effektivt hushållsarbete och tips på vart vi kan köpa billiga sömntabletter?