irregulariteten befrämjad
min tråkighet vet inga gränser just nu gränslöst tråkig är en del av mig. en stor del. innerst inne är jag hur kul som helst men inte inte inte kan jag förmedla det nu. till någon. jag är liksom stel och återhållen i själen, känslorna sammanbitna i koncentration. jag har koncentrationssvårigheter nu det är därav sammanbitenheten kommer sig.
inne i mitt huvud tänker tankarna alldeles på egen hand och som om dom är fulla och inte vet var dom ska ta vägen. de behöver komma ut och röra lite på sig de behöver ut i kroppen som att fysiskt ta dom från hjärnan och leda dom ut i handen och låta dom bli något annat så det får plats andra saker inne i huvet på mig.
såhär: tankar om jobb skulle kanaliseras genom kroppen ut ur mig och formeras om till en sån där papperssvan t.ex. och då kunde jag ta den där svanen och flytta runt på om jag ville. eller kan man andas ut tankar?
det får inte plats det får inte plats det får inte plats och jag processar inte något, lägger det bara i huvet, gå där och skräpa ner! det var det värsta. likadant hemma. slänger i mig mat i mental stress och låter sedan odiskade tallrikar stå. i flera timmar. behöver sortera och ordna och lägga saker där de hör hemma så det blir plats för annat.
det här skulle egentligen handla om kajsa som jag saknar så jag kan nästan dö och gråta efter henne och vilja att hon kommer hem nu nu! hon är så snäll och stringent och cynisk och jag behöver henne nu i röran. jag behöver dricka mig full med henne och helena och prata skit och dansa på borden och släppa kontrollen och gråta en skvätt av någon anledning som vi alla tre kommer att ha glömt eller låtsas att vi glömt nästa dag. kanske blir vi osams om något. fan vad jag längtar bort från den här tristessen! men verklighetsflykten är något jag inte längre kan tillåta mig måste vilja hålla mig till tråkigheterna är gjorda innan kulgrejerna får göras. det är mycket viktigt och kommer att löna sig för mig.
jag är en tråkig opåhittig mamma och en intetsägande flickvän nu. innerst inne är jag värsta kalaspinglan, det bara märks inte. bara om man tittar riktigt riktigt nära och det är kajsa så bra på.
GnällJenny
inne i mitt huvud tänker tankarna alldeles på egen hand och som om dom är fulla och inte vet var dom ska ta vägen. de behöver komma ut och röra lite på sig de behöver ut i kroppen som att fysiskt ta dom från hjärnan och leda dom ut i handen och låta dom bli något annat så det får plats andra saker inne i huvet på mig.
såhär: tankar om jobb skulle kanaliseras genom kroppen ut ur mig och formeras om till en sån där papperssvan t.ex. och då kunde jag ta den där svanen och flytta runt på om jag ville. eller kan man andas ut tankar?
det får inte plats det får inte plats det får inte plats och jag processar inte något, lägger det bara i huvet, gå där och skräpa ner! det var det värsta. likadant hemma. slänger i mig mat i mental stress och låter sedan odiskade tallrikar stå. i flera timmar. behöver sortera och ordna och lägga saker där de hör hemma så det blir plats för annat.
det här skulle egentligen handla om kajsa som jag saknar så jag kan nästan dö och gråta efter henne och vilja att hon kommer hem nu nu! hon är så snäll och stringent och cynisk och jag behöver henne nu i röran. jag behöver dricka mig full med henne och helena och prata skit och dansa på borden och släppa kontrollen och gråta en skvätt av någon anledning som vi alla tre kommer att ha glömt eller låtsas att vi glömt nästa dag. kanske blir vi osams om något. fan vad jag längtar bort från den här tristessen! men verklighetsflykten är något jag inte längre kan tillåta mig måste vilja hålla mig till tråkigheterna är gjorda innan kulgrejerna får göras. det är mycket viktigt och kommer att löna sig för mig.
jag är en tråkig opåhittig mamma och en intetsägande flickvän nu. innerst inne är jag värsta kalaspinglan, det bara märks inte. bara om man tittar riktigt riktigt nära och det är kajsa så bra på.
GnällJenny
posted by Penny at 00:49
7 Comments:
Du vet väl att det är bloggträff i Göteborg på lördag?
http://www.kulturbloggen.com/2006/03/p_lrdag_r_det_b.html
mvh
RS
kulturbloggen.com
nej!!!! jag har blivit inbjuden på mitt livs första bloggträff. och jag kan inte komma! wat the fu..!
oj tack!! :D
det här verkar nice, ska absolut läsa runt här lite mer sen...om jag bara hade bredband..skulle bara sitta och blogga och läsa bloggar hela tiden..ohh..
Nej Du ar inte inte trakig, du ar fin och bast och vi ska traffas pa onsdag. ONSDAG ar bast!
Shit, det känns som att det är en hel community här liksom, d v s en hel drös människor som faktiskt läser det som skrivs och kommenterar! Själv satsar jag på att ingen ska läsa min blogg, därför skriver jag så obegripligt jag kan. Å andra sidan talar själva det faktum att jag skriver denna ganska självupptagna kommentar på att jag i hemlighet vill att en massa folk ska läsa även min blogg! Fan också. Jaja. Hej Jenny!
och nu har jag sett den lilla teckningen TrakJenny och jag skrattade sa jag storde flera personer har i datasalen!
hjälp, jag får inget skrivet! annat än jäkla blogginlägg, då. det betalar ju inte skattebetalarna för. eller vänta lite, det gör de ju visst! det bevisas ju av just det att jag sitter här och skriver.
jag är i alla fall intresserad av den där teckningen TrakJenny som alla jävlar snackar om nu för tiden. vad är det med den egentligen? får man se den? kostar det pengar, kan man köpa den? skriv massa bloginlägg om det här nu, jenny. eller om nåt annat. det vill jag.
Skicka en kommentar
<< Home